publicerad: 2015
avkomling
av|kom·ling
substantiv
~en ~ar • t.ex. barn, barnbarn
| Singular | |
|---|---|
| en avkomling | obestämd form |
| en avkomlings | obestämd form genitiv |
| avkomlingen | bestämd form |
| avkomlingens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| avkomlingar | obestämd form |
| avkomlingars | obestämd form genitiv |
| avkomlingarna | bestämd form |
| avkomlingarnas | bestämd form genitiv |


