publicerad: 2015
avreagering
av|re·ag·er·ing
substantiv
~en ~ar avreagera
Singular | |
---|---|
en avreagering | obestämd form |
en avreagerings | obestämd form genitiv |
avreageringen | bestämd form |
avreageringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avreageringar | obestämd form |
avreageringars | obestämd form genitiv |
avreageringarna | bestämd form |
avreageringarnas | bestämd form genitiv |