publicerad: 2015
bandomare
ban|dom·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑domarna • till domare 2 1bana 1
| Singular | |
|---|---|
| en bandomare | obestämd form |
| en bandomares | obestämd form genitiv |
| bandomaren | bestämd form |
| bandomarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bandomare | obestämd form |
| bandomares | obestämd form genitiv |
| bandomarna | bestämd form |
| bandomarnas | bestämd form genitiv |


