publicerad: 2015
beaktande
be·akt·ande
substantiv
~t ~n • ta i beaktande beakta; med beaktande av ngt med hänsyn tagen till ngt
Singular | |
---|---|
ett beaktande | obestämd form |
ett beaktandes | obestämd form genitiv |
beaktandet | bestämd form |
beaktandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
beaktanden | obestämd form |
beaktandens | obestämd form genitiv |
beaktandena | bestämd form |
beaktandenas | bestämd form genitiv |