publicerad: 2015
bestyr
be·styr
substantiv
~et; pl. ~ • ngt som måste göras
Singular | |
---|---|
ett bestyr | obestämd form |
ett bestyrs | obestämd form genitiv |
bestyret | bestämd form |
bestyrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bestyr | obestämd form |
bestyrs | obestämd form genitiv |
bestyren | bestämd form |
bestyrens | bestämd form genitiv |