publicerad: 2015
bestämma
be·stämma
verb
bestämde, bestämt, bestämd n. bestämt, pres. bestämmer, imper. bestäm 1 ha sista ordet; besluta2 beräkna, fastställa: bestämma avståndet till månen
| Finita former | |
|---|---|
| bestämmer | presens aktiv |
| bestäms (bestämmes) | presens passiv |
| bestämde | preteritum aktiv |
| bestämdes | preteritum passiv |
| bestäm | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att bestämma | infinitiv aktiv |
| att bestämmas | infinitiv passiv |
| har/hade bestämt | supinum aktiv |
| har/hade bestämts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| bestämmande | |
| Perfekt particip | |
| en bestämd + substantiv | |
| ett bestämt + substantiv | |
| den/det/de bestämda + substantiv | |
| den bestämde + maskulint substantiv | |
bestämma sig
• fatta beslut och välja; bestämma sig för ngt välja ngtOrdform(er) bestämma sig


