publicerad: 2015
betsning
bets·ning
substantiv
~en ~ar betsa
| Singular | |
|---|---|
| en betsning | obestämd form |
| en betsnings | obestämd form genitiv |
| betsningen | bestämd form |
| betsningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| betsningar | obestämd form |
| betsningars | obestämd form genitiv |
| betsningarna | bestämd form |
| betsningarnas | bestämd form genitiv |


