publicerad: 2015
blondin
blond·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • blond kvinna
Singular | |
---|---|
en blondin | obestämd form |
en blondins | obestämd form genitiv |
blondinen | bestämd form |
blondinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
blondiner | obestämd form |
blondiners | obestämd form genitiv |
blondinerna | bestämd form |
blondinernas | bestämd form genitiv |