SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
blänkare
blänk·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. blänkarna tidnings­notis
Singular
en blänkareobestämd form
en blänkaresobestämd form genitiv
blänkarenbestämd form
blänkarensbestämd form genitiv
Plural
blänkareobestämd form
blänkaresobestämd form genitiv
blänkarnabestämd form
blänkarnasbestämd form genitiv