publicerad: 2015
bocka
bocka
[båk`a]
verb
~de ~t 1 buga2 böja plåt el. rör
| Finita former | |
|---|---|
| bockar | presens aktiv |
| bockas | presens passiv |
| bockade | preteritum aktiv |
| bockades | preteritum passiv |
| bocka | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att bocka | infinitiv aktiv |
| att bockas | infinitiv passiv |
| har/hade bockat | supinum aktiv |
| har/hade bockats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| bockande | |
| Perfekt particip | |
| en bockad + substantiv | |
| ett bockat + substantiv | |
| den/det/de bockade + substantiv | |
bocka av
• markera på listaInfinita former att bocka av infinitiv aktiv Presens particip avbockande Perfekt particip en avbockad + substantiv ett avbockat + substantiv den/det/de avbockade + substantiv
bocka sig
1 buga2 böja sigOrdform(er) bocka sig


