publicerad: 2015
borrare
borr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. borrarna 1borr
Singular | |
---|---|
en borrare | obestämd form |
en borrares | obestämd form genitiv |
borraren | bestämd form |
borrarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
borrare | obestämd form |
borrares | obestämd form genitiv |
borrarna | bestämd form |
borrarnas | bestämd form genitiv |