publicerad: 2015
bornholmare
born|holm·are
[‑hål`m‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑holmarna • person från Bornholm
Singular | |
---|---|
en bornholmare | obestämd form |
en bornholmares | obestämd form genitiv |
bornholmaren | bestämd form |
bornholmarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bornholmare | obestämd form |
bornholmares | obestämd form genitiv |
bornholmarna | bestämd form |
bornholmarnas | bestämd form genitiv |