SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bortfall
bort|­fall substantiv ~et; pl. ~ ⟨särsk. statist.⟩ resultaten var inte till­förlitliga efter­som bort­fallet var för stort
Singular
ett bortfallobestämd form
ett bortfallsobestämd form genitiv
bortfalletbestämd form
bortfalletsbestämd form genitiv
Plural
bortfallobestämd form
bortfallsobestämd form genitiv
bortfallenbestämd form
bortfallensbestämd form genitiv