publicerad: 2015
boutredning
bo|ut·red·ning
substantiv
~en ~ar • vid arvskifte; till 1bo 2
Singular | |
---|---|
en boutredning | obestämd form |
en boutrednings | obestämd form genitiv |
boutredningen | bestämd form |
boutredningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
boutredningar | obestämd form |
boutredningars | obestämd form genitiv |
boutredningarna | bestämd form |
boutredningarnas | bestämd form genitiv |