publicerad: 2015
boutredningsman
bo·ut·red·nings|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen boutredning 1man 1
Singular | |
---|---|
en boutredningsman | obestämd form |
en boutredningsmans | obestämd form genitiv |
boutredningsmannen | bestämd form |
boutredningsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
boutredningsmän | obestämd form |
boutredningsmäns | obestämd form genitiv |
boutredningsmännen | bestämd form |
boutredningsmännens | bestämd form genitiv |