publicerad: 2015
brass
1brass
substantiv
~en ~ar 1 lina till rånock2 knappast pl.; ⟨vard.⟩ hop, mängd
| Singular | |
|---|---|
| en brass | obestämd form |
| en brass | obestämd form genitiv |
| brassen | bestämd form |
| brassens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| brassar | obestämd form |
| brassars | obestämd form genitiv |
| brassarna | bestämd form |
| brassarnas | bestämd form genitiv |
2brass
substantiv
~et 1 mässingssektion i jazzorkester; som förled i sammansättn. äv. mässings-2 ⟨vard.⟩ hasch – Alla sammansättn. med brass- hör till 2brass 1.
| Singular | |
|---|---|
| ett brass | obestämd form |
| ett brass | obestämd form genitiv |
| brasset | bestämd form |
| brassets | bestämd form genitiv |


