SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

brunkol

brun|­kol substantiv ~en el. ~et • en berg­art med hög kol­halt

Singular
en brunkol (ett brunkol)	obestämd form
en brunkols (ett brunkols)	obestämd form genitiv
brunkolen (brunkolet)	bestämd form
brunkolens (brunkolets)	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  brungul adj.
  brunhyad adj.
  brunhyllt adj.
  brunhårig adj.
  brunjord subst.
  brunkol subst.
  brunkolsbrytning subst.
  brunkräm subst.
  brunkulla subst.
  brunkål subst.
  brunn subst.

  Till   alla ordböcker