publicerad: 2015
buggning
bugg·ning
substantiv
~en ~ar • avlyssning med hemlig mikrofon
Singular | |
---|---|
en buggning | obestämd form |
en buggnings | obestämd form genitiv |
buggningen | bestämd form |
buggningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
buggningar | obestämd form |
buggningars | obestämd form genitiv |
buggningarna | bestämd form |
buggningarnas | bestämd form genitiv |