publicerad: 2015
bumerang
bumerang
[bumeraŋ´]
substantiv
~en ~er • ett kastvapen som återvänder till kastaren om det inte träffar målet; äv. bildl.
Singular | |
---|---|
en bumerang | obestämd form |
en bumerangs | obestämd form genitiv |
bumerangen | bestämd form |
bumerangens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bumeranger | obestämd form |
bumerangers | obestämd form genitiv |
bumerangerna | bestämd form |
bumerangernas | bestämd form genitiv |