publicerad: 2015
bungalow
bungalow
[buŋ´galåv]
substantiv
~en [buŋ´galån el. buŋ´galåven]; pl. ~er • envåningshus med verandor och platt tak
| Singular | |
|---|---|
| en bungalow | obestämd form |
| en bungalows | obestämd form genitiv |
| bungalowen | bestämd form |
| bungalowens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bungalower | obestämd form |
| bungalowers | obestämd form genitiv |
| bungalowerna | bestämd form |
| bungalowernas | bestämd form genitiv |


