publicerad: 2015
bändning
bänd·ning
substantiv
~en ~ar bända
Singular | |
---|---|
en bändning | obestämd form |
en bändnings | obestämd form genitiv |
bändningen | bestämd form |
bändningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bändningar | obestämd form |
bändningars | obestämd form genitiv |
bändningarna | bestämd form |
bändningarnas | bestämd form genitiv |