publicerad: 2015
chikanering
chikan·er·ing
substantiv
~en ~ar chikanera
| Singular | |
|---|---|
| en chikanering | obestämd form |
| en chikanerings | obestämd form genitiv |
| chikaneringen | bestämd form |
| chikaneringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| chikaneringar | obestämd form |
| chikaneringars | obestämd form genitiv |
| chikaneringarna | bestämd form |
| chikaneringarnas | bestämd form genitiv |


