publicerad: 2015
chocka
chocka
verb
~de ~t • ge chock; bringa i chocktillstånd; chockera
| Finita former | |
|---|---|
| chockar | presens aktiv |
| chockas | presens passiv |
| chockade | preteritum aktiv |
| chockades | preteritum passiv |
| chocka | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att chocka | infinitiv aktiv |
| att chockas | infinitiv passiv |
| har/hade chockat | supinum aktiv |
| har/hade chockats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| chockande | |
| Perfekt particip | |
| en chockad + substantiv | |
| ett chockat + substantiv | |
| den/det/de chockade + substantiv | |


