publicerad: 2015
chocka
chocka
verb
~de ~t • ge chock; bringa i chocktillstånd; chockera
Finita former | |
---|---|
chockar | presens aktiv |
chockas | presens passiv |
chockade | preteritum aktiv |
chockades | preteritum passiv |
chocka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att chocka | infinitiv aktiv |
att chockas | infinitiv passiv |
har/hade chockat | supinum aktiv |
har/hade chockats | supinum passiv |
Presens particip | |
chockande | |
Perfekt particip | |
en chockad + substantiv | |
ett chockat + substantiv | |
den/det/de chockade + substantiv |