publicerad: 2015
chockera
chock·era
verb
~de ~t • stöta, väcka anstöt, uppröra
| Finita former | |
|---|---|
| chockerar | presens aktiv |
| chockeras | presens passiv |
| chockerade | preteritum aktiv |
| chockerades | preteritum passiv |
| chockera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att chockera | infinitiv aktiv |
| att chockeras | infinitiv passiv |
| har/hade chockerat | supinum aktiv |
| har/hade chockerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| chockerande | |
| Perfekt particip | |
| en chockerad + substantiv | |
| ett chockerat + substantiv | |
| den/det/de chockerade + substantiv | |


