SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

dike

dike substantiv ~t ~n • grävd ränna vid väg­kant för bortledning av vatten

Singular
ett dike	obestämd form
ett dikes	obestämd form genitiv
diket	bestämd form
dikets	bestämd form genitiv
Plural
diken	obestämd form
dikens	obestämd form genitiv
dikena	bestämd form
dikenas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  digression subst.
  dijonsenap subst.
  dika verb
  dikalv subst.
  dikdikantilop subst.
  dike subst.
  dikesgrävning subst.
  dikeskant subst.
  dikeskörning subst.
  dikesren subst.
  dikning subst.

  Till   alla ordböcker