publicerad: 2015
diligens
di·lig·ens
[‑li∫aŋ´s]
substantiv
~en ~er • i äldre tid: hästdragen res- och postvagn
Singular | |
---|---|
en diligens | obestämd form |
en diligens | obestämd form genitiv |
diligensen | bestämd form |
diligensens | bestämd form genitiv |
Plural | |
diligenser | obestämd form |
diligensers | obestämd form genitiv |
diligenserna | bestämd form |
diligensernas | bestämd form genitiv |