publicerad: 2015
diligenslinje
di·lig·ens|linje
substantiv
~n ~r • i äldre tid; till linje 2
Singular | |
---|---|
en diligenslinje | obestämd form |
en diligenslinjes | obestämd form genitiv |
diligenslinjen | bestämd form |
diligenslinjens | bestämd form genitiv |
Plural | |
diligenslinjer | obestämd form |
diligenslinjers | obestämd form genitiv |
diligenslinjerna | bestämd form |
diligenslinjernas | bestämd form genitiv |