publicerad: 2015
diné
diné
substantiv
~n ~er • ⟨ngt åld.⟩ middagsmåltid
Singular | |
---|---|
en diné | obestämd form |
en dinés | obestämd form genitiv |
dinén | bestämd form |
dinéns | bestämd form genitiv |
Plural | |
dinéer | obestämd form |
dinéers | obestämd form genitiv |
dinéerna | bestämd form |
dinéernas | bestämd form genitiv |