publicerad: 2015
disciplinärende
discipl·in|ärende
substantiv
~t ~n disciplin 1 ärende 1
Singular | |
---|---|
ett disciplinärende | obestämd form |
ett disciplinärendes | obestämd form genitiv |
disciplinärendet | bestämd form |
disciplinärendets | bestämd form genitiv |
Plural | |
disciplinärenden | obestämd form |
disciplinärendens | obestämd form genitiv |
disciplinärendena | bestämd form |
disciplinärendenas | bestämd form genitiv |