SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
disharmoni
dis·­harm·­oni [‑oni´] substantiv ~n ~er • miss­ljud; brist på sam­klang el. överens­stämmelse; inre splittring, o­lust
Singular
en disharmoniobestämd form
en disharmonisobestämd form genitiv
disharmoninbestämd form
disharmoninsbestämd form genitiv
Plural
disharmonierobestämd form
disharmoniersobestämd form genitiv
disharmoniernabestämd form
disharmoniernasbestämd form genitiv