publicerad: 2015
diskotek
disko·tek
[‑te´k]
substantiv
~et; pl. ~ • danslokal med inspelad musik; skivsamling – I sammansättn. diskoteks-.
Singular | |
---|---|
ett diskotek | obestämd form |
ett diskoteks | obestämd form genitiv |
diskoteket | bestämd form |
diskotekets | bestämd form genitiv |
Plural | |
diskotek | obestämd form |
diskoteks | obestämd form genitiv |
diskoteken | bestämd form |
diskotekens | bestämd form genitiv |