publicerad: 2015
djurplågare
djur|plåg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑plågarna djur plågare
Singular | |
---|---|
en djurplågare | obestämd form |
en djurplågares | obestämd form genitiv |
djurplågaren | bestämd form |
djurplågarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
djurplågare | obestämd form |
djurplågares | obestämd form genitiv |
djurplågarna | bestämd form |
djurplågarnas | bestämd form genitiv |