publicerad: 2015
dubblering
dubbl·er·ing
substantiv
~en ~ar • till dubblera 1,2
Singular | |
---|---|
en dubblering | obestämd form |
en dubblerings | obestämd form genitiv |
dubbleringen | bestämd form |
dubbleringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbleringar | obestämd form |
dubbleringars | obestämd form genitiv |
dubbleringarna | bestämd form |
dubbleringarnas | bestämd form genitiv |