publicerad: 2015
ebenholts
eben|holts
[e´ben‑ el. e`ben‑]
substantiv
~en • ett hårt och tungt svart träslag
Singular | |
---|---|
en ebenholts | obestämd form |
en ebenholts | obestämd form genitiv |
ebenholtsen | bestämd form |
ebenholtsens | bestämd form genitiv |