publicerad: 2015
egenhet
egen·het
substantiv
~en ~er • originell egenskap, särdrag
Singular | |
---|---|
en egenhet | obestämd form |
en egenhets | obestämd form genitiv |
egenheten | bestämd form |
egenhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
egenheter | obestämd form |
egenheters | obestämd form genitiv |
egenheterna | bestämd form |
egenheternas | bestämd form genitiv |