publicerad: 2015
egenmäktighet
egen|mäkt·ig·het
substantiv
~en egenmäktig
Singular | |
---|---|
en egenmäktighet | obestämd form |
en egenmäktighets | obestämd form genitiv |
egenmäktigheten | bestämd form |
egenmäktighetens | bestämd form genitiv |