publicerad: 2015
emittering
e·mitt·er·ing
substantiv
~en ~ar • till emittera 1,2
Singular | |
---|---|
en emittering | obestämd form |
en emitterings | obestämd form genitiv |
emitteringen | bestämd form |
emitteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
emitteringar | obestämd form |
emitteringars | obestämd form genitiv |
emitteringarna | bestämd form |
emitteringarnas | bestämd form genitiv |