publicerad: 2015
emotikon
emotik·on
[emå`tikon el. emotikå´n]
substantiv
~en ~er • känsloikon
Singular | |
---|---|
en emotikon | obestämd form |
en emotikons | obestämd form genitiv |
emotikonen | bestämd form |
emotikonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
emotikoner | obestämd form |
emotikoners | obestämd form genitiv |
emotikonerna | bestämd form |
emotikonernas | bestämd form genitiv |