publicerad: 2015
empatistörning
em·pati|stör·ning
substantiv
~en ~ar • till störning 3 empati
| Singular | |
|---|---|
| en empatistörning | obestämd form |
| en empatistörnings | obestämd form genitiv |
| empatistörningen | bestämd form |
| empatistörningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| empatistörningar | obestämd form |
| empatistörningars | obestämd form genitiv |
| empatistörningarna | bestämd form |
| empatistörningarnas | bestämd form genitiv |


