SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ena
1ena [en´a el. e´na] pronomen ⟨vard.⟩ några: ​ni är ena riktiga stackare
Plural
enagrundform utrum
2ena [e`na] pronomen; mask. ene å ena sidan; ​den ene vill, den andre inte; ​det ena med det andra lite av varje; ​den enes död, den andres bröd vad som är dåligt för den ene, är bra för den andre
Singular
enegrundform maskulin bestämd
enagrundform bestämd
enesgenitiv maskulin bestämd
enasgenitiv
3ena [e`na] verb ~de ~t göra eniga; göra till en enhet
Finita former
enarpresens aktiv
enaspresens passiv
enadepreteritum aktiv
enadespreteritum passiv
enaimperativ aktiv
Infinita former
att enainfinitiv aktiv
att enasinfinitiv passiv
har/hade enatsupinum aktiv
har/hade enatssupinum passiv
Presens particip
enande
Perfekt particip
en enad + substantiv
ett enat + substantiv
den/det/de enade + substantiv
ena sig bli eniga
Ordform(er)ena sig