SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
enskifte
en|­skifte substantiv ~t ~n jord­delning som syftar till att skapa samman­hängande om­råden
Singular
ett enskifteobestämd form
ett enskiftesobestämd form genitiv
enskiftetbestämd form
enskiftetsbestämd form genitiv
Plural
enskiftenobestämd form
enskiftensobestämd form genitiv
enskiftenabestämd form
enskiftenasbestämd form genitiv