publicerad: 2015
enspråkighet
en|språk·ig·het
substantiv
~en enspråkig
Singular | |
---|---|
en enspråkighet | obestämd form |
en enspråkighets | obestämd form genitiv |
enspråkigheten | bestämd form |
enspråkighetens | bestämd form genitiv |