SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
eocen
1eo·­cen [‑se´n] oböjligt substantiv ⟨geol.⟩ den näst äldsta epoken av tertiär­tiden
Singular
en eocenobestämd form
en eocensobestämd form genitiv
2eo·­cen [‑se´n] adjektiv ~t ~a ⟨geol.⟩ till 1eocen
Positiv
en eocen + substantiv
ett eocent + substantiv
den/det/de eocena + substantiv