SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
epifyt
epi·­fyt [‑fy´t] substantiv ~en ~er växt som sitter fäst på en annan växt utan att ta näring från den
Singular
en epifytobestämd form
en epifytsobestämd form genitiv
epifytenbestämd form
epifytensbestämd form genitiv
Plural
epifyterobestämd form
epifytersobestämd form genitiv
epifyternabestämd form
epifyternasbestämd form genitiv