publicerad: 2015
erbjuda
er·bjuda
[e`r‑ el. ä`r‑]
verb
erbjöd, erbjudit, erbjuden erbjudet erbjudna, pres. erbjuder • förklara sig villig att ge: erbjuda ngn ngt
| Finita former | |
|---|---|
| erbjuder | presens aktiv |
| erbjuds (erbjudes) | presens passiv |
| erbjöd | preteritum aktiv |
| erbjöds | preteritum passiv |
| erbjud | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att erbjuda | infinitiv aktiv |
| att erbjudas | infinitiv passiv |
| har/hade erbjudit | supinum aktiv |
| har/hade erbjudits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| erbjudande | |
| Perfekt particip | |
| en erbjuden + substantiv | |
| ett erbjudet + substantiv | |
| den/det/de erbjudna + substantiv | |
| den erbjudne + maskulint substantiv | |
erbjuda sig
• förklara sig villig: hon erbjöd sig att hjälpa tillOrdform(er) erbjuda sig


