publicerad: 2015
ersättning
er·sätt·ning
substantiv
~en ~ar 1 till ersätta 12 lön, arvode; till ersätta 2
Singular | |
---|---|
en ersättning | obestämd form |
en ersättnings | obestämd form genitiv |
ersättningen | bestämd form |
ersättningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ersättningar | obestämd form |
ersättningars | obestämd form genitiv |
ersättningarna | bestämd form |
ersättningarnas | bestämd form genitiv |