publicerad: 2015
etagevåning
et·age|vån·ing
substantiv
~en ~ar • bostadslägenhet med mer än ett våningsplan
| Singular | |
|---|---|
| en etagevåning | obestämd form |
| en etagevånings | obestämd form genitiv |
| etagevåningen | bestämd form |
| etagevåningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| etagevåningar | obestämd form |
| etagevåningars | obestämd form genitiv |
| etagevåningarna | bestämd form |
| etagevåningarnas | bestämd form genitiv |


