publicerad: 2015
expertis
ex·pert·is
[‑i´s]
substantiv
~en ~er • personer med sakkunskap
Singular | |
---|---|
en expertis | obestämd form |
en expertis | obestämd form genitiv |
expertisen | bestämd form |
expertisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
expertiser | obestämd form |
expertisers | obestämd form genitiv |
expertiserna | bestämd form |
expertisernas | bestämd form genitiv |