publicerad: 2015
femrummare
fem|rumm·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑rummarna • femrumslägenhet
Singular | |
---|---|
en femrummare | obestämd form |
en femrummares | obestämd form genitiv |
femrummaren | bestämd form |
femrummarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
femrummare | obestämd form |
femrummares | obestämd form genitiv |
femrummarna | bestämd form |
femrummarnas | bestämd form genitiv |