publicerad: 2015
finalmotståndare
fin·al|mot·stånd·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑motståndarna final 1 motståndare
Singular | |
---|---|
en finalmotståndare | obestämd form |
en finalmotståndares | obestämd form genitiv |
finalmotståndaren | bestämd form |
finalmotståndarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
finalmotståndare | obestämd form |
finalmotståndares | obestämd form genitiv |
finalmotståndarna | bestämd form |
finalmotståndarnas | bestämd form genitiv |