publicerad: 2015
finalmotståndare
fin·al|mot·stånd·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑motståndarna final 1 motståndare
| Singular | |
|---|---|
| en finalmotståndare | obestämd form |
| en finalmotståndares | obestämd form genitiv |
| finalmotståndaren | bestämd form |
| finalmotståndarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| finalmotståndare | obestämd form |
| finalmotståndares | obestämd form genitiv |
| finalmotståndarna | bestämd form |
| finalmotståndarnas | bestämd form genitiv |


